Inför Stockholm kanotmaraton, som i skrivande stund går om ca 1.5 vecka (29/8), så hade jag och en kajakkollega bestämt oss för att köra ett lite längre pass för att få lite distans i kroppen. Tanken var också att vi skulle köra i lite stökigare vatten då det kan förekomma på SKM, t ex vid Riddarfjärden. Dagens rutt var tänkt att gå Husarviken-Lilla Värtan-två varv runt Djurgården och sedan tillbaka, totalt ca 31 km. En bra sträcka då SKM är 30 km och utanför Djurgården kan det bli en del vågskvalp från Finlandsfärjor, Vaxholmsbåtar mm vilket skulle ge bra träning då.
På väg ner till kajakklubben mötte jag David på hans cykel och vi kunde konstatera att det blåste friskt denna Söndag, ngt som vi båda var nöjda med då vi garanterat skulle få det lite kämpigt.
Väl i kajakerna, David i en Citius 55 och jag i en Citius 60 ,gav vi oss raskt iväg ut ur Husarviken. Redan ute ur Husarviken blåste det på rejält och det gick gäss på vattnet, vi var dock fast beslutna på att stå fast vid vår plan med två Djurgårdsvarv.
Vi paddlade mot Lidingöbron och väl framme vid Värtan kokade, bubblade och fräste vattnet och ovan på det fick kastvindarna vattnet att krusa sig. I början av Värtan så körde jag/vi lite försiktigt men sen kom jag fram till att jag nog inte skulle fega och försökte öka farten lite, tänkte att det här med vågor och sånt är ngt man kan/bör vänja sig vid oavsett båtval så det är bara till att paddla på. Har man vant sig vid att hantera vågsvall med havskajak så borde man ju kunna göra det med lite rankare motionskajaker också.
Efter ett tag när jag lyckats få upp kajaken i lite högre fart så kommer det en sidovåg och kajaken får lite lutning åt vänster. Skitsamma tänker jag och paddlar vidare och tänkte att jag skulle parera vågen i farten genom att följa med vågrörelsen lite och sedan parera tillbaks med höfterna. Direkt efter vågen kommer dock en hård kastvind inskjutande från samma håll, rycker tag i paddeln och förstärker lutningen så pass att jag kapsejsar.
Lite förbryllad ligger jag i vattnet, David paddlar upp och vi gör under rådande förhållanden en hyfsat snabb och smidig kamraträddning med uppgång från sidan. Innan det hade jag dock fått simma ifatt min paddel som jag råkat släppa när jag vänt på kajaken. Tur att det var varmt i vattnet ;)!
Väl upp i kajaken kunde jag konstatera att jag tappat min vattenblåsa som jag haft bakom sitsen. Slangen till vattenblåsan hade jag trätt in genom kapell och bakom flytväst så att jag skulle kunna dricka i farten, så den drogs ju också med ner i plurret och försvann då den antagligen inte flöt så bra pga att den var ganska full. Det blev till att pumpa ur kajaken och sedan paddla mot land för att tömma kajaken helt på vatten. Väl på vattnet igen så bestämmer vi oss för att fortsätta mot Djurgården. När vi når Isbladsviken så är motvinden kompakt och hård. Vi kan konstatera att utkanten av Djurgården kan bli riktigt tuff. De flaggor man ser, ser ut att nästan blåsa av sina stänger. Borta vid Nacka Strand står vattenstrålen från fontänen nästan vågrät och vågorna utanför Blockhusudden ser mer aggressiva ut än de vi stött på vid Värtan.
Vi tar beslutet att paddla in i Djurgårdsbrunnsviken istället, där det är mera skyddat. Vi kör Djurgårdsbrunnsviken i motvind och kanalen fram till Djurgårdsbron och väl där avfärdar vi helt idén om att ta utsidan på Djurgården och paddlar istället tillbaka samma väg som vi kom. Tillbaks genom Värtan så var det dags för koncentrationsövning igen då vågor och kastvindar skulle bemästras. Som lök på laxen så skulle även en Finlandsfärja ut ur Värtahamnen samtidigt, inte läge att vurpa då alltså :).
Vi tog det lite lugnare denna gång och väl ute ur Värtan pustar vi lite och bestämmer oss för att köra en sväng runt Bockholmen så att vi trots allt får lite distans. Totalt blev det 27 km, inte så illa ändå.
Summa summarum en lärorik tur och jag kan konstatera att motionskajaker är svåra att köra under stökiga förhållanden. Vågor går an, men i kombination med nyckfulla kastvindar så är det kanske t om en dum idé..iaf om man vill köra med lite fart :).
På SKM kan det också bli lite stökigt som sagt, men förhoppningsvis ska det inte blåsa lika hårt då :).
