Ride of Hope

I veckan som var så gick Ride of Hope av stapeln, ett cykellopp på nio etapper med start i Lund och mål i Stockholm där startavgiften på 200 spänn per ettapp går direkt till barncancerfonden. Ett lovvärt initiativ och som cyklist kan man lätt avvara en förmiddag för att ställa upp på det.

Jag och en kompis bestämde oss för att köra sista etappen mellan Uppsala-Stockholm, vi var på gång att köra redan förra året, men då midnattsloppet gick kvällen innan så orkades det inte upp i tid till start. I år fanns det dock inget att skylla på så det vara bara till att ställa klockan och stiga upp i ottan för att ta pendeln mot Märsta och sedan därifrån cykla de ca 4 milen till starten i Uppsala.

När vi väl steg av pendeln i Märsta vid ca 7.30-tiden på morgonen så kunde vi konstatera att vi inte var ensamma om idén att cykla från Märsta utan det kom ut cyklister ur flertalet vagnar, en lite komisk syn och på perrongen väntade fler cyklister, alla med samma mål. Sagt och gjort, tillsamnans bildade vi en finfin tvåledsklunga och körde med 30-fart längs med gamla Stockholmsvägen till Uppsala.

Det gick på ett kick och väl i Uppsala hade vi ca 45 minuter på oss innan starten skulle gå. Jag och polarn Anders var anmälda till en snabbgrupp där tänkt fart var 28-30 ngnting som borde passa mina semesterben och inte så mkt värre än den sköna transportcyklingen till starten alltså :).

Starten gick och när vi väl kommit ut ur Uppsala och Sunnersta så trissades farten upp och istället för 28-30 så gick det snarare i 35-40, det gick att hänga med på platten men i uppförsluten var jag på väg att kasta in handduken och när jag efter ett tag vände på huvudet så kunde jag konstatera att några redan hade blivit avhängda och det var väl inte riktigt meningen. Väl i Märsta fick vi lite skäll från en RideOfHope-ledare som hade haft fullt upp med att samla upp de som blev avhängda och efter Märstastoppet så blev det lite lugnare fart i klungan, vilket var tur det då man hade börjat samla på sig mjölksyra. Hade klungan fortsatt i överljudsfart så skulle mina ben ha blivit till sockervadd flera mil innan vi hade nått målet i Gröna Lund.

Resten av resan var soft med stopp och uppsamling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus samt vid Gärdet. Efter Gärdet cyklade vi i samlad trupp mot målet och känslan att susa fram med ca 250-300 cyklister längs med Strandvägen var häftig.

På Grönan väntade sedan uppträdande med Anna Book och några andra artister.

Summa summarum en trevlig dag för ett gott syfte och vädret var kanon med stekande sol :).

Nästa år kanske jag kör alla etapper, det verkar vara ett bra sätt att få lite cykelsemester samtidigt som man hjälper till att ge uppmärksamhet åt arrangemanget.

Jag och Anders på morgonkvisten på väg mot Uppsala

Vid starten i Uppsala

Längs med strandvägen, cyklister så långt ögat kan se, finemang :)!

Strandvägen igen och några cyklister till

Anna Book på Grönan